Äntligen har vi sett tredje och sista delen av Matrix.
Ojojoj det snurrar i huvudet av frågor och svar, så mycket tankar.
Jag är övertygad om att filmmakarna fått fatt på något viktigt om livet, men jag är bara inte helt säker på vad. Vi kollade på den lite för sent och P och jag lade oss för att sova medan vi diskuterade och så somnade vi mitt i. Och sen vaknade vi på morgonen och fortsatte.
Roligt minne: en gång för många år sen skulle vi träffa några av P:s kompisar och gå på bio med dem och de ville se Matrix, 1:an. Det var när den var ny på biograferna. Men jag vägrade gå på den, och fick med mig P på en finsk stumfilm istället. Juha. Den var så jättetråkig. Och det var en surrealistisk upplevelse, alla andra i salongen satt och skrattade, och vi förstod ingenting. Är det här roligt? Var är vi någonstans? Vilka är alla de här människorna?
Vi var tvungna att gå mitt i filmen! Och det var en mycket skön känsla att komma därifrån. Och nu ...nu älskar jag Matrix.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar